almost me

                                                                  
Jag har aldrig blivit färdig, aldrig helt färdig. Därför dekonstrueras jag ständigt och byggs upp på nytt för att hitta den nya utbyggnad som kan fullborda verket. Men jag blir aldrig klar, blir aldrig fullständig. Alltid något som fattas. Jag är inte komplett.

Vaknade med huvudvärk även idag. Börjar tro att det bara händer när jag mår dåligt, ja alltså är ledsen, och går och lägger mig.

Jag vet egentligen inte varför jag blev ledsen, eller jo, jag började tänka för mycket. Men varför gjorde jag det? Tar jag mig själv på så stort allvar? Det sista vi pratade om var att jag har så mycket prylar, ingen nyhet i sig, men innan har jag inte brytt mig när folk säger så eftersom det bara angått mig. Nu kan det eventuellt komma att angå någon annan också så småningom. Tyvärr identifierar jag mig väl en massa med mina prylar. Känner liksom ett band till var och en av grejerna. Det låter väl löjligt, men mina saker känns väldigt mycket jag och vad är/har jag utan sakerna? Vad är det som visar vad jag är om inte mina prylar?
Ja, jag har så dåligt självförtroende att jag identifierar mig via mina ägodelar.

Jag ska leda boxen ikväll igen, men när jag kommer hem ska jag se om jag inte kan försöka stoppa undan lite grejer och se hur det känns och om jag alls lyckas. Fast jag kommer säkert inte ha tid med det... Men då får jag väl ta tag i det imorgon istället.


Jag funderade häromdagen på varför jag är ledsen alls? Just det var en bra dag och att jag skulle gå runt och va ledsen var då helt obegripligt. Idag är däremot en väldigt mycket "mittimellan-dag" och som flera gånger tidigare får jag för mig att jag mår dåligt när jag är trött. Jag måste försöka komma i säng i tid.


Jag är rädd för att tappa den jag är. Vem nu det än är!?
Ända sedan jag flyttade tillbaka till Bengtsfors så har det där varit en återkommande fråga. Visst har den funnits där en hel del förut också, men det har blivit mer nu. Antagligen för att man nu förväntas ha funnit sig själv och veta vad man vill och hela det köret. Jag vet inte alls vem jag är eller vad jag vill. Vad har jag för mål i livet nu? Inga alls.

Jag är också rädd att tappa bort mig själv för att jag är för snäll. För att man följer andra för mycket, för att jag inte ens noterar vad det är jag gör förrän efteråt. Jag mår inte bra när jag inte känner att det finns utrymme för mig, men vad är jag och vad är det jag vill ha utrymme till? Man måste själv skapa sig det utrymmet, andra kommer inte ge det till mig. Men hur ser mitt eget utrymme ut?

Blev löjligt glad av att bli hembjuden av tjejen som tagit över min förra lägenhet. Hon kan va en blivande vän, jag hoppas det. När hon var och kollade på lägenheten insåg hon iaf på en gång att vi hade ganska mycket samma smak inredningsmässigt. Så vi snackade en hel del om gamla grejer och auktioner och sånt. Idag sprang jag på henne på konsum, eller det var snarare hon som såg mig först. Det är en mycket trevlig tjej, hoppas bara att hon inte är allt för intensiv sas.

Ikväll ska jag gå på ljus och ljud show, vet eg inte alls vad det är, men helt tokigt kan det väl inte vara.

Och nu ska jag städa, vill desperat få någon slags ordning här.

Det är inte roligt att vakna ledsen. Det har hänt flera gånger det sista, kanske för att jag försöker dölja hur jag mår på kvällarna? Jag vet inte. Jag har ju inget att må dåligt över. Väl?

Har beställt tid att klippa och färga håret den 5:e december, det ska bli otroligt skönt. Vad är det jag vill eg med allt detta sparande av hår? Vilken frisyr är det jag vill ha? Vad är det ett långt hår gör som ett kort hår inte gör? Torkar ännu långsammare!

Fick middagstipps av Inga på jobbet idag, så jag ska nog handla till det och laga det imorgon. Det blir italienska köttbullar.

Jag är mindre ensam nu än vad jag någonsin varit. Det är väldigt trevligt och jag trivs i hans sällskap, men man kan sakna att ha en kväll för sig själv. Fast samtidigt kan jag inte tänka mig att vara själv så länge jag vet att han finns i närheten.

Jag saknar vänner. Saknar att kunna umgås med en kompis någorlunda regelbundet, någon man lättvindigt kan hälsa på vilken kväll som helst i veckan och som kommer till mig och fikar på söndag em. Träffar egentligen inget folk utanför jobbet och träningslokalen.

Katten har sprungit bort också. Han har varit försvunnen i snart en vecka. Man inser nu att man räknade honom som en kompis trots allt, någon man kunde "prata" med liksom. Saknar att han sitter på toaletten och slickar sig ren samtidigt som jag duschar.

Har startat en del virkprojekt nu när jag varit sjuk, och det blir ingen träning på hela denna veckan iaf, så jag hoppas att man kanske kan få färdigt nått av dem också. Har hittat en massa amigurumi-figurer som är tokigt söta, så det blir en enkel variant på en sådan som ska göras nu tillsammans med några snöflingor. Får se om man inte kan lägga upp en bild nu och då för att visa att man komma framåt i virkandet.

Mmh, vaknade kl 4 i morse och kunde inte sova, kände att jag hade ont i halsen. Nu när man kommit upp och iväg till jobbet, så känner man hur konstig man är i huvudet. Va det nån som stoppade en massa bommull i huvudet på mig inatt eller!? Inte så märkligt att man blivit sjuk egentligen när både pappa och Sören varit rejält förkylda med feber och sånt. Hoppas man slipper bli riktigt så sjuk iaf. Men det där dubbla träningspasset jag tänkt ha ikväll är det ju kört med.
Undrar om jag verkligen kommer kunna leda mitt box-pass på lördag, får väl se hur man känner sig imorgon och bestämma då.
Nåja, ska ta och svälja en alvedon och försöka jobba lite.

.................

Åh, jag är så jävla mesig. Inte blir det bättre av förkylning och mens som gör mos av huvudet och kroppen. Tror nog att jag har feber ändå. Bläää...
Man kan ju bara hoppas att jag inte hade fegat ur om jag varit frisk.

..................

Fegade inte ur trots allt. Nåja.
Tänka att man kan ha så nära till att vara ledsen och må dåligt, men ha så långt till att bli riktigt arg och att vara riktigt glad. Det är som om man inte är riktigt centrerad i sina känslor.

We're all gonna die alone.

Är seg i huvudet och trött, men det hoppas jag man får va när det bara är en timma kvar att jobba? Efter jobbet ska jag åka och köpa mig en stilig ljuslykta för en massa pengar, den är stor och ser ut som en gammaldags gatlykta typ. Mycket tjusig. Sedan kanske det blir en tur till caféet i byn.

Ingen träning idag alltså, måste dock försöka komma ihåg att boka mig på cykel och pump imorgon.

Har fått en ny arbetskamrat på kontoret idag också, han verkar trevlig. Hoppas han kan liva upp lite här.

Vi blev föresten erbjudna att via jobbet få vaccinera oss mot influensan gratis också, fast jag tror jag skippar det. Man får väl ändå tro att man är hyfsat ung och frisk och orkar med lite sjukdom om så blir fallet, eller? Känns inte helt vettigt att trycka i sig en massa konstigheter för att motverka något man inte eg vet om man kommer drabbas av.

Tja, så mycket mer vettigt har jag inte att skriva just nu, men det blir några rader mer än förra gången iaf. :-)