Hur underligt det än låter...

...så känns det bra att må lite dåligt ibland. Mellankoli, nostalgi, lätt nedstämdhet. Ganska lagom. Rastlöshet som spirrar i kroppen tillsammans med en ovilja att göra något vettigt väger tungt i mig. Tårar som bara väntar på att få en anledning att tränga fram ur ögonvrån. Nej, det är ingen logik i det, men just nu känns det lagom skönt att få vara här, nu och känna såhär.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0